måndag 2 juli 2012

ni får köra ctrl + A


Sitter på golvet med datorn framför mig. Ena benet i skräddarställning och andra böjt längs med datorns vänstra sida. Ryggen krökt och det nu mera lockiga håret åt alla håll.

Känner mig lite som Carrie Bradshaw från Sex and the city.

Jag ler varje gång hon säger "I'm a writer" och känner samtidigt hur själen vrider sig. Varför är det inte jag?
De fabulösa vännerna har jag och den sociala kretsen finns också, även om den skulle kunnas putsas till lite. Men inte flödar orden ur mig som de gjorde förr? Vad hände med flickan som inte kunde sluta skriva?

Om det är någonting jag bloggar över så verkar det oftast vara om hur jag mår. De stunder då jag mår som sämst och behöver få utlopp för det så jag kan släppa det sen och återgå till att vara fabulös.

Hela veckan har varit helt knäpp. Har kännt mig som ett tomt skal och sedan insett att jag inte måste känna mig så jävla levande hela tiden. Kanske det var post-mens-pms? Kanske var det jag som för en gångs skull inte orkade komma på nya samtalsämnen varje minut för att hålla konversationen levande?

Kanske visade jag mer av mig själv genom att inte visa någonting alls? Skrattade inte när jag inte tyckte det var så roligt, log bara när jag kände för det, sov en mil bort i sängen utan att orka hela tiden försöka mig på närhet. Kände inte ens för sex.

Eller ja, visst kände jag för det, men orkade inte ta tag i det lika mycket som vanligt.
Insåg även att jag behöver mycket mer för att komma igång och ha det skönt. Långt förspel med variation och någonting som är underskattat... utan kläder! Det här med ett köra en snabbis är ofta super hett, men inte när det går så fort att jag fortfarande är fullt påklädd när allt är klart. Kan man ens kalla det för sex? Snarare dry humping.
Rätt ofta dör min upphetsning mitt i. Något känns inte jättemysigt och vips! så måste jag bygga upp den igen. Kan räcka med en tunga fördjupt ned i halsen. Eller 10 kilo tyg alldeles förlänge mellan varandra.
Om min pojkvän läser detta kommer han aldrig våga/vilja försöka röra mig igen... han får prestationsångest av Sex and the city säger han, jag tycker man inspireras av serien och vill försöka mer; ligga mer mer mer!

Att det skall behöva vara så svårt när allt man behöver är fem minuter med en vibrator?

Min blogg handlar mest om ångest och sex. Kanske bättre det än ångest och Robert Downey Jr som det var förut y/n?

1 kommentar:

  1. Jag tycker vi ska prata. Var alldeles för länge sen. Inte ens på telefon hinner vi. SKAMLIGT säger jag. Är det såhär det ska bli när vi är vuxna? Jag har bestämt mig att jag inte vill ha det så här, men är inte så handlingskraftig, saker tar tid vilket gör mig mer frustrerad för det känns ju som om jag glider ifrån er mer och mer bara för att jag inte orkar. Har du tänkt på det - vi är som sjunkande stenar utan våra partners. Fruktansvärt larvigt. Känner att jag sjunkit lägst utan er. Så är det ba'. Puss älskar dig

    SvaraRadera